Medborgarlön i Sverige – en rimlig tanke?

Tanken om ett samhälle där varje invånare garanteras en grundlön eller basinkomst är inte ny. Flera av världshistoriens stora tänkare exempelvis Aristoteles och Thomas More har funderat i dessa banor. Grundtanken är den att varje individ skall uppbära en viss garantilön oavsett om denna arbetar eller inte och på så vis skulle
man inte bara eliminera extrem fattigdom inom ett samhälle utan även ge den enskilde medborgaren tillräcklig ekonomisk trygghet för att leva ett bra och utvecklande liv. Kritiker menar emellertid att just människans
överlevnadsinstinkt är vår främsta drivkraft för att driva samhället framåt och att en garanterad medborgarlön därför riskerar att skapa ökad passivitet och att denna tanke i grunden är uttryck för en orealistisk utopi.

Grundtanken är den att varje individ skall uppbära en viss garantilön oavsett om denna arbetar eller inte och på så vis skulle man inte bara eliminera extrem fattigdom inom ett samhälle utan även ge den enskilde medborgaren tillräcklig ekonomisk trygghet för att leva ett bra och utvecklande liv.

Få exempel från verkligheten

Trots att flera tänkare och ekonomer lockats av tanken om medborgarlön, finns det förvånansvärt få exempel på när
dessa teorierna omsatts i praktik. Det främsta exemplet dagsläget är förmodligen Alaska där delstaten sedan 1984
varje år betalar ut ett belopp om mellan 1 000 och 2 000 dollar utan krav på motprestation till varje enskild
medborgare. Dessa pengar hämtas ur den delstatsägda “Alaska permanent fund” vilken byggts upp kring intäkter från delstatens olje- och gasutvinning.

I Alaska har medborgarlönen lett till en jämnar fördelen av samhällets resurser vilket märks genom att Alaska är en av de amerikanska delstater med lägst andel fattiga och minsta ojämlikhet. Även i Iran har ett delvis liknande system som de i Alaska upprättas. Gemensamt för basinkomsterna i Iran och Alaska är det det är inkomster från naturtillgångar, i båda fallen främst olja, som medborgarna får del av. Detta är viktigt att komma ihåg om man tänker säger sig vilja applicera en liknande modell på ett tillverknings- och tjänstedrivet samhälle som Sverige. Att fördela ett samhälles resurser, som i hög grad skapats genom arbete, på ett rättvist vis görs inte fullt så lätt, som att fördela ett lands gemensamma naturtillgångar.

Ett nytt spännande experiment i Finland

Från och med årsskiftet 2016-2017 har Finland sjösatt ett försöksprojekt där man ger 2000 arbetslösa 5.500 kronor
i månaden skattefritt i basinkomst. Deltagarna är slumpvis utvalda och det man vill undersöka är om “sysselsättningsgraden för den försöksgrupp som får basinkomst avviker från sysselsättningsgraden för den kontrollgrupp som följer det nuvarande systemet” (se hela propositionen här).

Förhoppningen är medborgarlönen skall leda till minskad fattigdom och social utslagning. Där tanken är den att grundtryggheten skall hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka in på arbetsmarknaden.

Kritiker menar dock att undersökningsgruppen är allt för liten och att projektet inte kommer kunna leverera några trovärdiga vetenskapliga resultat. Trots detta är det många forskare i Finland, Sverige och övriga som med stort intresse följer det finska projektet.

Liknande småprojekt kommer även att genomföras i Holland och i den kanadensiska delstaten Ontario.

Har medborgarlön en framtid i Sverige?

I dagsläget ter det sig avlägset att Sverige skulle införa en allmän medborgarlön inom de närmaste åren. Visserligen har Miljöpartiet,  Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ alla presenterat förslag där man propagerar för basinkomst, men med tanke på hur oprövad denna modell är, skulle det vara förvånande om medborgarlönen blir verklighet inom en snar framtid.

Samtidigt är Sverige kanske ett av de länder i världen som skulle ha bäst möjlighet att lyckas med att inför detta system. Vi har redan en ett mycket väl utbyggt socialt trygghetssystem och det är inte orimligt att tänka sig att flera olika trygghetsförsäkringar så som försäkringskassan och arbetslöshetsförsäkringen ersattes av en medborgarlön.

Basinkomst förespråkare brukar ofta just lyfta fram besparingsmöjligheterna som finns att göra om man valde att
plockade bort flera statliga instanser och trygghetssystem och istället ersatte dessa med en garantilön. Samtidigt är detta inte en helt oproblematisk tanke, att skrota vårt etablerade socialsystem och istället portionera ut ett visst belopp till alla medborgare utan krav på motprestation.

  • Hur gör man exempelvis för att beräkna en rimlig storlek denna lön?
  • Vad händer om priserna i samhället förändras, hur kan basinkomsten följa inflation och deflation?
  • Varifrån skall finansieringen  tas om medborgarlönen leder till att fler väljer bort arbete?

Frågetecknen och oklarheterna kring en medborgarlön är fortsatt många och därför är det nog mest troligt att det  i ett första skeendet kommer genomföras ett antal mindre försöksprojekt i Sverige, innan det att ett mer storskaligt upplägg kan komma att bli aktuellt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.